Zlatan och Foppa, Sudden och Anders Svensson. Varför får man bara gilla en?

En sak jag har svårt för i sportens värld är medias och fansens otroliga ensidighet (och också hur ombytliga de kan vara i denna). Det måste alltid finnas någon som är bäst och som alla ska hylla till skyarna mer än någon annan. Risken är också att dessa p.g.a. av den statusen får mer skit än andra. David Beckham är ett utmärkt exempel på en stackars idrottsman som media och fans valt att klassa som superstjärna och spottar på så fort de får chansen, ofta väldigt obefogat.

Det jag nu ska reflektera mest över är dock den ständiga jämförelsen mellan Mats Sundin och Peter Forsberg. Till och med en sådan skön och duktig sportjournalist som Peter Jidhe ville ha reda på vem av dem som var bäst i senaste hockeykväll. Jag stör mig så enormt på att Sundin alltid ska få skit för att man vill ge Foppa cred. Varför kan vi inte bara vara glada över att vi har två så fantastiska hockeystjärnor och även om de båda kanske är lite i särsklass får vi inte glömma bort andra fantastiska spelare som Henrik Zetteberg, Daniel Sedin och Daniel Alfredsson. I nattens NHL-premiär gjorde Alfie samtliga tre mål och avgjorde matchhen mot Toronto och samtidigt satte Markus Näslund två mål i sin comeback. Hade Foppa gjort om någon av deras bedrifter hade han frontat varenda förstasida. Daniel Alfredsson var inte ens omnämnd i alla tidningar idag. Foppa gjorde en bra match med två assist men att allt handlade om honom är löjligt.

Inför varje OS och VM talas det om att vi måste ha med Foppa för att vi ska kunna ta guld. Sundin nämns visserligen också, men alltid som nummer två. Detta är kanske inte så märkligt om man ser på Foppas poängsnitt och status i NHL, även om Sudden där fått spela i betydligt sämre omgivning och ändå alltid varit en superstjärna, men om man tittar på spelarnas landslagsfacit är det mycket märkligt.

Foppa har fina meriter med två VM-guld och ett OS-guld där han satte två fantastiska straffar, men Sundin har alltid spelat bra i landslaget och dessutom varit enorm på att ställa upp och åka till turneringarna (Foppa kommer oftast när han kan också). Sundin har vid ett flertal tillfällen utsetts till turneringens viktigaste spelare för sitt lag (ex. VM 2003, VM 91 och VM 98 med Foppa i laget), bästa forward, kommit med i all star team (t.ex. OS 2002, World Cup 96) och vunnit poängligan (bl.a. VM 94, VM 98, OS 2002). Foppa har i stort sett inga sådana utmärkelser och det betyder inte att han varit speciellt dålig i landslaget, utan bara inte så enorm och viktig som Mats Sundin. Mycket beror väl detta på att de internationella turneringarna spelas på stor rink och att Mats Sundins kraftfulla skridskoåkning tar ut sin rätt medan Foppa är oslagbar på de så ytorna i NHL med sina precisa passningar och sin teknik. Hade Sudden bara satt sitt friläge i VM-finalen 2003 hade jag utan skrupler kunnat utse honom till tre kronors bästa spelare genom tiderna. Han var enorm i VM 91 och vände bl.a. 2-4 till 4-4 mot Finland mot 15 sekunder innan han avgjorde finalen mot Sovjet. I VM 92 kom han igång på slutet och gjorde ett klassiskt solomål mot ryssarna (Foppa var dock snäppet bättre i denna turnering), I World Cup 1996 var han hela turneringens bästa spelare och Sverige var snubblande nära att slå ut Kanada i semifinalen. VM 98 hade inte heller slutat med guld utan att Sudden räddat oss i flera matcher och framförallt brde det uppmärksammas att han var den som höll när andra föll i fiaskoturneringarna OS 2002 och World Cup 2004. Även i Nagano var han bäste svenske forward till dess att Kent Forsberg taktikmissade och satte honom i chexkingline mot finnarna.

Peter Forsberg är kanske världens bästa spelare på liten rink och Sudden aspirerar definitivt på samma titel när den gäller den stora rinken. Vi ska vara glada att vi har två så stora spelare.

Slutligen måste jag bara påpeka att samma ensidighet i mdeia håller på att hända i fotbollen. Där vår största stjärna Zlatan hyllas som om han är den störste genom tiderna och som om vi inte klarar oss utan honom. Märkligt då han t.ex. bara gjort tre (om än fantastiska) viktiga mål i landslagströjan (två mot Ungern och ett mot Italien). En spelare som istället hyllas alldeles för lite tycker jag är Anders Svensson som gjort enormt många fantastika landskamper och stått för hur många avgörande passningar som helst.

Kommentarer
Postat av: Mats-Olas Fanclub

Anders Svensson är en (mittfälts-)tjockis!


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback