Ett litet PS
En liten smolk i glädjebägaren är det svenska herrlaget i ishockey. Backsidan ser nu mycket svag ut. Niklas Kronwall spelar jättebra i NHL, men är ändå inte med i OS-laget p.g.a. skada!!! Kim Johnsson gör naturligtvis rätt som stannar hemma när frugan ska föda barn, men det känns tungt att vara utan en sådan världsback. Nu verkar det även som att vår sista storback Mattias Norström får stanna hemma. Jag kan inte se hur vi ska kunna vinna OS-guld med den backuppsättningen vi har kvar (jag tror Lidström är överskattad).
Till råge på det så har Bengt-Åke Gustafssons idiotutagning av Mika Hannula fått större konsekvenser än jag hade befarat. Peter Forsberg är på plats, trots skada och det tvingar Sverige att vaska om i femmorna och spela med Hannula. Hur skönt hade det inte varit om Hannula istället var Micke Nylander, då skulle Sverige ha ett i stort sett lika slagkraftigt anfall oavsett om Foppa kom till spel eller ej. Och då hade jag inte heller blivit sur för att de tog hit honom i det skick han nu är, men nu undrar jag om man inte skulle hämta hem Nyllet istället.
Till råge på det så har Bengt-Åke Gustafssons idiotutagning av Mika Hannula fått större konsekvenser än jag hade befarat. Peter Forsberg är på plats, trots skada och det tvingar Sverige att vaska om i femmorna och spela med Hannula. Hur skönt hade det inte varit om Hannula istället var Micke Nylander, då skulle Sverige ha ett i stort sett lika slagkraftigt anfall oavsett om Foppa kom till spel eller ej. Och då hade jag inte heller blivit sur för att de tog hit honom i det skick han nu är, men nu undrar jag om man inte skulle hämta hem Nyllet istället.
OS-guld!!!
Här sitter man och surar över en massa bom för Anna-Carin Olofsson, fjärdeplats i puckelpist och femteplats i jaktstart. Man börjar bygga upp teorier om att Sverige inte kan vinna guld i OS, att alla svenska idrottare drabbas av OS-frossan och inte kan prestera på normal nivå när det handlar om OS-guld och folkets press.
Sedan är det ju det här med att man rankar traditionell längdåkning högre än sprint och jag har t.o.m. blivit irriterad över att sprintstafetten kom med på bekostnad av tremilen.
Men allt det där är glömt nu!!!
Sverige vann två OS-guld och alla mina tips är redan förlorade. Två guld!!! I båda loppen såg det ut som att det inte skulle gå. Tjejerna såg ut att vara ämnade för fjärdeplatsen då Lina Andersson såg seg ut i näst sista backen på fjärdesträckan, men Anna Dahlberg åkte lysande och när det var dags fär spurt var Lina Andersson plötsligt urstark och krossade de andra. Inge Bråten sa att Norge kanske gladde sig med Sverige idag, särskilt p.g.a. Södergrens tunga femteplats. Jag kan också glädja mig med Norges Frode Estil (en skön kille) och hans fantastiska silver och tar Aamodt eller Kjus medaljer blir jag riktigt glad, men idag kändes det extra bra att Norge fick ta en fjärdeplats på damsidan och att den enormt formstarka Björn Lind lyckades spurta ner spurtkungen Hetland.
Norge komnmer ju trots allt krossa oss i medaljligan:-) Och samtidigt som Sverige vann sina guld krossade Norge ett av de största svenska guldhoppen; de svenska curlingtjejerna, med 10-3. Jag tror nog Sverige tar minst brons där ändå.
Sedan är det ju det här med att man rankar traditionell längdåkning högre än sprint och jag har t.o.m. blivit irriterad över att sprintstafetten kom med på bekostnad av tremilen.
Men allt det där är glömt nu!!!
Sverige vann två OS-guld och alla mina tips är redan förlorade. Två guld!!! I båda loppen såg det ut som att det inte skulle gå. Tjejerna såg ut att vara ämnade för fjärdeplatsen då Lina Andersson såg seg ut i näst sista backen på fjärdesträckan, men Anna Dahlberg åkte lysande och när det var dags fär spurt var Lina Andersson plötsligt urstark och krossade de andra. Inge Bråten sa att Norge kanske gladde sig med Sverige idag, särskilt p.g.a. Södergrens tunga femteplats. Jag kan också glädja mig med Norges Frode Estil (en skön kille) och hans fantastiska silver och tar Aamodt eller Kjus medaljer blir jag riktigt glad, men idag kändes det extra bra att Norge fick ta en fjärdeplats på damsidan och att den enormt formstarka Björn Lind lyckades spurta ner spurtkungen Hetland.
Norge komnmer ju trots allt krossa oss i medaljligan:-) Och samtidigt som Sverige vann sina guld krossade Norge ett av de största svenska guldhoppen; de svenska curlingtjejerna, med 10-3. Jag tror nog Sverige tar minst brons där ändå.
Vad får man säga?
Inom Islam har Mohammed en enormt hög ställning. Han står näst efter Gud (Allah) och det är svårt för en västerlänning att sätta sig in i vilken enorm provokation det är att göra en nidbild av honom i en tidning. Danska Jyllands-posten har gått över gränsen för vad som är moraliskt försvarbart när de gick ut och publicerade karikatyrer på den profet, som man inom Islam inte ens får avbilda.
Ändå har reaktionerna varit enormt överdrivna och nu börjar det nästan bli otäckt. När nu flera ambassader brunnit ner känns det väl ändå som att mobben gjort tillräckligt för att markera att danskarna gjort fel. Och det är ju inte precis så att den danska regeringen har en hållning som provokerar mot Islam (de är faktiskt ofta betydligt mer välkomna här än t.ex. kristna och judar där). De har tydligt sagt att de tycker att kränkningar är olyckligt. Jag hoppas att den här saken kan blåsa över snart, så att inte alla oskyldiga danskar (och andra skandinaver också för den delen) inte ska behöva vara rädda för att röra sig i arabvärlden i fortsättningen. Det känns märkligt att man bränner danska flaggor på gatorna och verkligen bygger upp ett hat mot detta lilla oansenliga land.
Det andra man tänker på är hur det kunnat bli så här. Idag blev David Beckham åtalad för att ha vält en paparazzifotograf som legat i bakhåll vid hans hem. Det är tydligen helt ok att smygfota folk och aldrig låta dem vara i fred. Det verkar också vara ok att säga vad man vill om Gud och olika religioner. Kristna har exempelvis accepterat att ofta bli kränkta i media, men samtidigt får inte de själva alltid försvara sig eller göra uttalanden som kan verka kränkande.
Jag tycker det är skönt att inte kyrkan längre har stor makt. Vi har sett genom historien vad de kan leda till. Människors begär till makt och pengar leder alltid till förtryck och kränkningar. Judar, muslimer och homosexuella har fått erfara det genom åren. Men kristna kan också hamna i minoritet och bli kränkta. Människor som tror på Allah, Mose lag, eller olika ateistiskt/humanistiska ideal har precis lika svårt med pengar och makt. Människor är människor oavsett tro. Sedan är de olika livsåskådningarna olika och det finns massor med människor fyllda av kärlek, men begäret till makt och pengar är något som vi alla delar mer eller mindre någonstans i oss. Idag har Islam samma maktställning i många länder som kyrkan hade här förr. Det är märkligt att vi inte ser det trots vad historien lärt oss. Och vi får inte låta länder som Saudiarabien och Syrien komma undan med sådant här beteende, för då kan vi alltid få ge efter för hot i framtiden och spela efter deras villkor.
Av någon anledning har vi valt att sätta en del gränser när det gäller vad man får skriva i tidningar o.s.v. Nazistisk propaganda får inte föras fram, skämt om svarta och judar accepteras inte och det börjar även gälla kränkningar av homosexuella. Detta är naturligtvis bra och jag inser även att det är svårt att sätta dessa gränser. Vi vill ju inte få ett Kommunistsovjet, där media är helt styrt. Då är åsiktsfriheten, som vi värnar om, borta, men det känns ändå märkligt att det är ok att kränka vissa men inte andra. Judarna blev utsatta för tidernas mest utstuderade och fruktansvärda utrensningar i.o.m. koncentrationslägren, men nog är det ändå lite märkligt att de ibland (speciellt i ex. USA) verkar helt oberörbara. Säger man något kritiskt så är man antisemitist. I Sverige får ibland muslimer samma ställning. Kristendomen är det dock ofta helt ok att kasta skit på hur som helst.
Det är viktigt att fördomar inte får regera. Många svenskar tror att alla muslimer är terrorister. Lösningen på det problemet är inte att stå på tå när man pratar med muslimer och att alltid ha silkesvantarna på. Vi är så rädda för vad de ska tycka att vi inte ens vågar bevara vår egen tradition. Vi säger att de vill ha det så, utan att fråga dem. Sådant leder bara till misstro och ökad svensk rasism. Hur ska två kulturer kunna förstå varandra om de aldrig får mötas. Integration är en mycket bättre lösning, annars kommer båda sidor bara behålla sina fördomar mot varandra.
Ändå har reaktionerna varit enormt överdrivna och nu börjar det nästan bli otäckt. När nu flera ambassader brunnit ner känns det väl ändå som att mobben gjort tillräckligt för att markera att danskarna gjort fel. Och det är ju inte precis så att den danska regeringen har en hållning som provokerar mot Islam (de är faktiskt ofta betydligt mer välkomna här än t.ex. kristna och judar där). De har tydligt sagt att de tycker att kränkningar är olyckligt. Jag hoppas att den här saken kan blåsa över snart, så att inte alla oskyldiga danskar (och andra skandinaver också för den delen) inte ska behöva vara rädda för att röra sig i arabvärlden i fortsättningen. Det känns märkligt att man bränner danska flaggor på gatorna och verkligen bygger upp ett hat mot detta lilla oansenliga land.
Det andra man tänker på är hur det kunnat bli så här. Idag blev David Beckham åtalad för att ha vält en paparazzifotograf som legat i bakhåll vid hans hem. Det är tydligen helt ok att smygfota folk och aldrig låta dem vara i fred. Det verkar också vara ok att säga vad man vill om Gud och olika religioner. Kristna har exempelvis accepterat att ofta bli kränkta i media, men samtidigt får inte de själva alltid försvara sig eller göra uttalanden som kan verka kränkande.
Jag tycker det är skönt att inte kyrkan längre har stor makt. Vi har sett genom historien vad de kan leda till. Människors begär till makt och pengar leder alltid till förtryck och kränkningar. Judar, muslimer och homosexuella har fått erfara det genom åren. Men kristna kan också hamna i minoritet och bli kränkta. Människor som tror på Allah, Mose lag, eller olika ateistiskt/humanistiska ideal har precis lika svårt med pengar och makt. Människor är människor oavsett tro. Sedan är de olika livsåskådningarna olika och det finns massor med människor fyllda av kärlek, men begäret till makt och pengar är något som vi alla delar mer eller mindre någonstans i oss. Idag har Islam samma maktställning i många länder som kyrkan hade här förr. Det är märkligt att vi inte ser det trots vad historien lärt oss. Och vi får inte låta länder som Saudiarabien och Syrien komma undan med sådant här beteende, för då kan vi alltid få ge efter för hot i framtiden och spela efter deras villkor.
Av någon anledning har vi valt att sätta en del gränser när det gäller vad man får skriva i tidningar o.s.v. Nazistisk propaganda får inte föras fram, skämt om svarta och judar accepteras inte och det börjar även gälla kränkningar av homosexuella. Detta är naturligtvis bra och jag inser även att det är svårt att sätta dessa gränser. Vi vill ju inte få ett Kommunistsovjet, där media är helt styrt. Då är åsiktsfriheten, som vi värnar om, borta, men det känns ändå märkligt att det är ok att kränka vissa men inte andra. Judarna blev utsatta för tidernas mest utstuderade och fruktansvärda utrensningar i.o.m. koncentrationslägren, men nog är det ändå lite märkligt att de ibland (speciellt i ex. USA) verkar helt oberörbara. Säger man något kritiskt så är man antisemitist. I Sverige får ibland muslimer samma ställning. Kristendomen är det dock ofta helt ok att kasta skit på hur som helst.
Det är viktigt att fördomar inte får regera. Många svenskar tror att alla muslimer är terrorister. Lösningen på det problemet är inte att stå på tå när man pratar med muslimer och att alltid ha silkesvantarna på. Vi är så rädda för vad de ska tycka att vi inte ens vågar bevara vår egen tradition. Vi säger att de vill ha det så, utan att fråga dem. Sådant leder bara till misstro och ökad svensk rasism. Hur ska två kulturer kunna förstå varandra om de aldrig får mötas. Integration är en mycket bättre lösning, annars kommer båda sidor bara behålla sina fördomar mot varandra.
Jag tycker att man ska kunna få säga att kristna är skenheliga typer som förtrycker andra och alltid ska döma världen, men man måste också få kunna vara en gammal moralidkare som säger att det bästa familjeförhållandet är när barn får ha en mamma och en pappa. Om man har dessa åsikter ska man få uttrycka dem. Vi ska ha åsiktsfrihet och debatt i Sverige. Jag tycker också att man ska kunna få skämta om det mesta, men vi måste kunna ha en del moraliska gränser också.
Alla gränser kan vi inte styra med lagen. Våra medier måste kunna bygga upp någon etik själva också. Man bör se upp med att skriva saker som kränker människors innersta. Att göra skämtbilder med Mohammed är att gå över gränsen, att t.ex. bränna en Bibel eller ett lands flagga är inte heller ok. Minoriteter ska inte tryckas ner och man ska inte behöva utstå kränkningar p.g.a. folkgruppstillhörighet eller tro. (I Sverige är faktiskt kristna en minoritet, endast ca: 10% tror på Jesus som frälsare)
Jyllands-posten borde skämmas, för de har kränkt en massa människor och dessutom haft en kaxig attityd efteråt. De som kastat brandbomber in i ambassader i Beirut och de som slagits på gatorna i Köpenhamn har kanske ännu mer att stå till svars för. Jag har inte rätt att döma någon eller säga att folk har fel i sitt tänkande, men jag hänvisar ännu en gång till gyllene regeln. Jag tror den är mycket bra att sikta på. Jesus tyckte det och han var klok (oavsett om man tror på honom eller inte rekommenderar jag inläsning av hans budskap som handlar om kärlek, kärlek och endast kärlek).
Den gyllene regeln
"Gör mot andra såsom du vill att de ska göra mot dig"
Formulerat på lite olika sätt förekommer den här strofen i en rad livsåskådningar och religioner. Vi har hört det förr och det är kanske omöjligt att leva upp till. Men det är lysande. Vi behöver påminna oss om den här visdomen ibland. Inte minst jag själv.
Formulerat på lite olika sätt förekommer den här strofen i en rad livsåskådningar och religioner. Vi har hört det förr och det är kanske omöjligt att leva upp till. Men det är lysande. Vi behöver påminna oss om den här visdomen ibland. Inte minst jag själv.
I Saudiarabien hugger de av händerna på folk som bär kors
I dagarna har en stor debatt rasat kring en bildserie i danska Jyllands-posten, föreställande profeten Mohammed. Det var 12 olika bilder där man på ett skämtsamt sätt syftat på olika företeelser inom islam eller åtminstone kulturella inslag i muslimska länder. Det var en provokation mot att man inom islam inte får avbilda Mohammed och en del av bilderna, som rör känsliga ämnen, går helt klart lite över gränsen för vad som för mig personligen känns kul och bra. MEN, de har naturligtvis rätt att publicera sådana här bilder. Det kommer ut tonvis av provokationer mot och skämt om kristendomen varje dag i våra länder. Jag blir ofta upprörd över vad folk kan säga och skriva, som inte är särskilt respektfullt mot folks religiösa övertygelser, men inte vill jag förbjuda folk från att säga sånt. Jag vill debattera med dem! Om Kent i sin låt "socker" hade bytt ut Jesus mot Mohammed i andra versen, så är jag övertygad om att det hade blivit ett ramaskri. Märkligt att man alltid får säga och tycka vad man vill om kristendomen, men aldrig om islam (lite överdrivet sagt av mig kanske, men ändå). Kanske beror det på att vi har haft kristendomen som huvudreligion i Sverige så länge och kyrkan har i vissa tider haft alltför stor makt.
Det är viktigt att hysa respekt för olika religioner, men vi har tryckfrihet och uttrycksfrihet i skandinavien och det ska vi inte rucka på (det var en bra markering från de franska, tyska och italienska tidningar som stödde danskarna igår, men de kunde kanske gjort det utan att ytterligare förnedra muslimer.). Vi har inget förbud mot att avbilda Mohammed och så är det bara. I Palestina och Iran gör de massor med saker som det står i Gamla Testamentet att man inte bör göra. Vi bryter inte våra handelsförbindelser med dem för det. I Saudiarbien får kvinnor inte köra bil (eller gå på fotboll :-)) och man avrättar fortfarande folk med stening. Nog är det starkare skäl för upprördhet än karikatyrer i en morgontidning. Kristna förföljs på många håll skoningslöst och i flera arabländer är det lika med ständigt mordhot att uttrycka en kristen tro. I skandinavien får muslimer bo och verka, bygga moskéer och fritt utöva sin tro, något jag är stolt över. Ändå bränner de nu danska flaggor på gatorna i Palestina.
Om man för övrigt för en politik där man ska bryta alla handelsförbindelser med länder som inte tycker som man själv gör så kommer inga länder i världen kunna samarbeta.
Jag tycker inte om när man kränker andra människor. Det gäller inte bara religion utan också mycket annat. Vissa saker är inte heller ok att göra, en del saker bör kanske till och med förbjudas (rasistiska uttryck t.ex.), men nu hoppas jag att den här fåniga historien får ett slut, för vi ska inte behöva utstå terroristhot för att man har rätt att tycka vad man vill (även om det är dumt och okänsligt) i våra länder.
Det är för övrigt svårt att finna stöd för terroristaktioner i Koranen (som inte får översättas till andra språk men som finns på svenska, kommer detta leda till att Hamas hotar oss?) och de allra flesta muslimer håller nog med mig om att sådant är fel, även om de blivit kränkta av Jyllands-posten. Islam är väl i grunden en fredlig religion?
Det är viktigt att hysa respekt för olika religioner, men vi har tryckfrihet och uttrycksfrihet i skandinavien och det ska vi inte rucka på (det var en bra markering från de franska, tyska och italienska tidningar som stödde danskarna igår, men de kunde kanske gjort det utan att ytterligare förnedra muslimer.). Vi har inget förbud mot att avbilda Mohammed och så är det bara. I Palestina och Iran gör de massor med saker som det står i Gamla Testamentet att man inte bör göra. Vi bryter inte våra handelsförbindelser med dem för det. I Saudiarbien får kvinnor inte köra bil (eller gå på fotboll :-)) och man avrättar fortfarande folk med stening. Nog är det starkare skäl för upprördhet än karikatyrer i en morgontidning. Kristna förföljs på många håll skoningslöst och i flera arabländer är det lika med ständigt mordhot att uttrycka en kristen tro. I skandinavien får muslimer bo och verka, bygga moskéer och fritt utöva sin tro, något jag är stolt över. Ändå bränner de nu danska flaggor på gatorna i Palestina.
Om man för övrigt för en politik där man ska bryta alla handelsförbindelser med länder som inte tycker som man själv gör så kommer inga länder i världen kunna samarbeta.
Jag tycker inte om när man kränker andra människor. Det gäller inte bara religion utan också mycket annat. Vissa saker är inte heller ok att göra, en del saker bör kanske till och med förbjudas (rasistiska uttryck t.ex.), men nu hoppas jag att den här fåniga historien får ett slut, för vi ska inte behöva utstå terroristhot för att man har rätt att tycka vad man vill (även om det är dumt och okänsligt) i våra länder.
Det är för övrigt svårt att finna stöd för terroristaktioner i Koranen (som inte får översättas till andra språk men som finns på svenska, kommer detta leda till att Hamas hotar oss?) och de allra flesta muslimer håller nog med mig om att sådant är fel, även om de blivit kränkta av Jyllands-posten. Islam är väl i grunden en fredlig religion?