robodan

Här sitter jag ganska snuvig, med huvudvärk och trötthet i hela kroppen. Jag har just tittat lite på let's dance och sett Patrik Ekwall (han är säkert fin innerst inne) gå vidare, ACO sköt bort sig, snön har inte kommit, jag har fortfarande problem med tänderna....men allt jag kan tänka är Hallelujah! Hallelujah!

Anledningen till detta är att jag nu, efter år av svett, ångest och tårar, äntligen har blivit av med ryggsäcken full av stenar som hängt på min skuldra. Det vill säga, c-uppsatsen i historia som legat som en smolk i min bägare i över ett år. Den är nu godkänd och det är över!!! Tjohoooo!

Detta överskuggar det mesta just nu, men jag måste ändå nämna Brynäs fantastiska och osannolika segerrad på 7 matcher (med tre nollor av Kristan) samt att de faktiskt leder elitserien, något de inte gjort sedan 2001. Ja, jag vet att HV 71 har en match mindre spelad, men de slog ändå dem och är typ bäst i Sverige just nu.

Slutligen några kommentarer kring idrottsgalan. Att Kallur vann var lite av en skräll och Tre Kronor fick därmed varken bragdguldet eller Jerringpriset det år de vann både VM och OS (med de bästa). Det känns lite hårt. Kallur är en tjej som ger intryck av att vara väldigt trevlig och hennes prestation var grym, men jag tror tyvärr att hon drog de sista rösterna från tre kronor för att hon är så söt. En av galans höjdpunkter (förutom det att någon på TV-sporten har grymt bra musiksmak och kör Coldplay, Sigur Rós och Mew för jämnan) var som vanligt Sportspegelns eget pris. Dessa pris går ofta till speciella personligheter. Extra kul var det när tränaren för Grunden BOIS (en fotbollsklubb för utvecklingsstörda) vann. Det var kul även i år när den sköna Wolfgang Pichler grät och lyfte Magdalena. Humorinslagen satt bra och musikunderhållningen var helt OK. Kvällens absoluta höjdare var förstås Lifewest!

Hallelujah!