Ny musik
En bloggvän efterlyste för ett tag sedan ny musik. Och med hjälp av www.pandora.com har jag verkligen börjat hitta grymt bra musik. För den som gillar teknisk och vacker postrock rekomenderar jag verklligen Saxon Shore, Early day miners och My dad vs. Yours (roligt namn för övrigt).
I övrigt får ni inte missa de band som jag rekomenderat tidigare nämligen loney dear och teitur.
Jag avslutar med ett tips om man har problem med att fixa mittbenen:-)
I övrigt får ni inte missa de band som jag rekomenderat tidigare nämligen loney dear och teitur.
Jag avslutar med ett tips om man har problem med att fixa mittbenen:-)
Konsertpublik
I helgen var jag på konsert med Mew. Det var en fantastisk konsert med helt rätt låtval hela vägen och de är duktiga på att spela även live, men en sak man aldrig kan låta bli på konserter är att irriteras över publiken. Av någon anledning finns det alltid ett gäng tonåringar och äldre dumskallar som tycker att det är helt ok och naturligt att leta efter minsta lucka och tränga sig framåt, fast andra personer ställde sig där mycket tidigare just för att få en bra plats långt fram.
För det första blir det ju mycket trängre och för det andra så får man väl acceptera att se sämre om man kommer senare. Istället för att ta dessa faktum till sitt hjärta så tar de sig fram och inte nog med det. De ställer sig rakt framför. Ibland är man ju snäll och släpper förbi någon som säger att de ska till sin kompis, eller släpper förbi folk för att undvika konflikter, men de svarar förbluffande ofta med att stanna precis framför en så att man inte ser.
Har man, som jag hade, med sig en flickvän som inte är så lång är det nästan omöjligt för henne att se om man inte hittar en bra plats. Detta gör att det är ännu mer irriterande att folk ska tränga sig fram. Dessutom har vi ju hoppandet, som verkligen kan vara en stämningshöjare men som också kan vara grymt irriterande. När fulla ungdomar hoppar åt alla håll och man får huvuden på hakan eller ens flickvän blir undanknuffad, då är det lätt att bli lite sur, fast man egentligen är på en jättebra konsert.
Det vore skönt om folk kunde mogna lite och inse att en konsert inte är till för bara just dem, utan hela publiken. Ibland leder trängsel till mycket hemska resultat, som när flera människor klämdes ihjäl under Pear Jams konsert på Roskildefestivalen.
För det första blir det ju mycket trängre och för det andra så får man väl acceptera att se sämre om man kommer senare. Istället för att ta dessa faktum till sitt hjärta så tar de sig fram och inte nog med det. De ställer sig rakt framför. Ibland är man ju snäll och släpper förbi någon som säger att de ska till sin kompis, eller släpper förbi folk för att undvika konflikter, men de svarar förbluffande ofta med att stanna precis framför en så att man inte ser.
Har man, som jag hade, med sig en flickvän som inte är så lång är det nästan omöjligt för henne att se om man inte hittar en bra plats. Detta gör att det är ännu mer irriterande att folk ska tränga sig fram. Dessutom har vi ju hoppandet, som verkligen kan vara en stämningshöjare men som också kan vara grymt irriterande. När fulla ungdomar hoppar åt alla håll och man får huvuden på hakan eller ens flickvän blir undanknuffad, då är det lätt att bli lite sur, fast man egentligen är på en jättebra konsert.
Det vore skönt om folk kunde mogna lite och inse att en konsert inte är till för bara just dem, utan hela publiken. Ibland leder trängsel till mycket hemska resultat, som när flera människor klämdes ihjäl under Pear Jams konsert på Roskildefestivalen.