Pirates of our time

Nu har jag inte skrivit här på länge. Det är svårt att hinna med nu när man jobbar på sitt första riktiga SO-jobb. Men nu är det dags att skeppa iväg ett vågat inlägg på djupt vatten. Jag kommer kanske att segla iväg litegrann men hoppas att ni är med på båten, när jag nu sjösätter det hela:

Det finns en sida på nätet, som vi väl alla känner till, som heter Pirate Bay. Jag ska billigt erkänna att även om jag inte principiellt är för nedladdning och inte praktiserar det i någon högre grad, så har jag använt mig av deras tjänster ett par gånger. Jag protesterar inte mot nedladdning eller sidan i sig på något sätt men nu vill jag ändå uppmana er (om ni nu använder er av sånt) att bojkotta sidan! Att Pirate Bay ger sina användare möjlighet att ladda ner bilder på de mördade barnen från Arboga är för mig helt oförståligt. För vems skull finns detta? Och framförallt kan jag inte acceptera hur dessa "unga finniga killar" (en gissning från min sida) kan bemöta barnens föräldrars vädjan om att ta bort bilderna med förakt och svordomar. Nej...bojkotta skiten!!!


Det är mycket roligt att jobba i skolan. Man får möta så många fantastiska individer och lära sig saker tillsammans med dem. Det har börjat mycket bra för mig. Jag har bra kontakt med både elever och personal och även undervisningen går bra. Men på många sätt känner man också att en lärares situation är ganska ohållbar.

Nästan varje dag läser eller hör jag något i media om att skolan inte tar sitt ansvar. Vi når inte alla elever, speciellt inte elever med någon form av utländsk härkomst eller elever med diagnoser som ADHD. Dessutom är det vårt fel att ungdomar dricker alkohol, blir med barn, skadar sig i trafiken, inte får jobb osv osv.


Naturligtvis vill man hjälpa ungdomarna med allt det här och mycket mer därtill, men hur ska man klara det? Situationen på den skola jag jobbar är sådan att pengarna inte ens räcker till så att varje klassrum kan ha en overheadapparat. Vi har inte heller världskartor i klassrummen och litteratur förutom en lärobok i ämnet kan man bara drömma om. Det är knappt så att det finns skrivböcker, pennor och saxar en gång. När skolan inte har råd med sånt, så förstår man snart att viktiga saker som resor till fortbildning, besök av föreläsare, tolkar till föräldrarmöten (vi hade inga senast. Hur ska föräldrar som inte kan svenska då hänga med?), vikarier o.s.v. oftast är alltför dyrt.

För att klara situationen i skolan skulle vi behöva vara många fler vuxna.


I en "normal" klass (ca 25 elever) kan man ha 1-3 elever med någon form av diagnos (räkna inte med att de har någon assistent ed sig) som egentligen kräver att man kan ägna sig åt bara dem hela lektionen, ca 5 elever som har mycket svårt med att läsa och förstå, 6-7 elever med stora problem i ryggsäcken såsom krigsupplevelser, aga i hemmet, alkoholiserade föräldrar osv, 10 elever med skilda föräldrar och slutligen ett par riktigt duktiga elever som skulle behöva stimuleras och utmanas mycket.

Vem som helst borde förstå att det är omöjligt för en person att få en sådan klass att tillsammans samtidigt nå alla de mål som skolan åläggs. Det går absolut att få kontakt med elever, prata med föräldrar, göra olika material till olika elever, se till att ge mer tid åt vissa, variera undervisningen så mycket som möjligt och ge olika möjligheter att redovisa sina kunskaper. Men det kräver mer än de 45 timmar i veckan som jag har till mitt förfogande och vad händer när en elev löper amok samtidigt som en gråter och när ett gäng skolkar samtidigt som dvd:n krånglar osv osv Då ska jag ha ansvaret för dem samtidigt som jag måste klara allt ovanstående med de andra. Sedan ska jag förstås hinna med att rätta alla inlämningar och prov, skriva omdömen och planer för alla elever, ha föräldrarmöten och utvecklingssamtal och om jag får lite tid över planera alla mina lektioner (20 st i veckan).

En lärare i skolan idag förväntas av samhället både vara socialarbetare, polis, förälder, psykolog och just lärare. För detta och alla studieskulder får man en av samhällets lägsta löner. Jag ska inte klaga på min lön hör, för jag känner mig mycket rik när jag ser mig om i världen, men ska man få duktig personal till skolan som orkar lägga ner sitt engagemang och hjälpa alla våra fina ungdomar så måste nog samhället visa lite mer uppskattning. En lärare får inte extra betalt för att utbilda sig vidare om t.ex. viktiga saker som konflikthantering, sorg eller ADHD, nejdå i skolans värld får man själv betala om man ska göra något extra. Samhället kräver massor med saker och visar en dokumentär som "bevisar" hur enkelt det är (fast egentligen så visade den att det behövs mer resurser, se inlägg om 9A) . Nya läroplaner och betygskriterier görs, men trots alla kämpande duktiga lärare (det finns dåliga också) så får man mest skit för det arbete som görs när det tas upp i den allmänna debatten.

Men som sagt, jag trivs ändå väldigt bra i skolan och det jag verkligen får tillbaka det är responsen från alla härliga människor jag får möta. Ibland är det väldigt jobbigt. Elever kan fara illa, bråka, mobbas osv Men generellt så har jag så pass roligt att allt ovanstående går att leva med. 

Men med risk att låta enkelspårig eller som en pirat som vill roffa åt sig så mycket som möjligt, så tycker jag ändå att det finns en ganska enkel lösning på problemen och det är faktiskt: mer pengar!!! :-)

Då kan vi anställa fler, utbilda oss mer och bygga upp den bästa möjliga miljön för ungdomarna.

Skulle det bli så skulle jag verkligen ha världens bästa jobb!


 Nej kära läsare, inte heller det här inlägget blir utan sport :-)

Det har varit både EM i fotboll och ett OS sedan jag skrev sist, vilket visar hur länge sedan det är.

EM var helt fantastiskt. Jag har sett bättre enskilda fotbollsmatcher tidigare, men som helhet är det nog den bästa turnering jag någonsin sett. Snygga mål, spännande matcher och framförallt full fart!

Roligast att se var Ryssland, Holland och Turkiet. Matchen mellan Turkiet och Tjeckien, där turkarna vände 0-2 till seger på en kvart, var magisk och 3-2 målet av Nihat var EM:s snyggaste i konkurrens med Zlatans fantastiska spark mot Grekland. I övrigt var alla Hollands gruppmatcher en fröjd för ögat, med snygga mål och fantastisk fart i spelet. Kvartsfinalen mellan de båda löpstarka lagen Holland och Ryssland blev också EM:s allra bästa match och där Arshavin i synnerhet imponerade.

Sveriges insats tycker jag var klart godkänd. Inledningen med 2-0 mot Grekland var riktigt bra, för det är svårt med premiärmatcher och Grekland spelade enormt tillknäppt. Sveriges bästa match var den andra mot de blivande europamästarna Spanien och Sverige dominerade faktiskt stora delar av första halvlek och höll sedan 1-1 till 93 minuten då Villa snyggt kvitterade, men han var turligt framspelad. Rysslandsmatchen var inte bra. Sverige gick in och spelade för 0-0 och det var helt fel taktik, men jag tror inte Sverige hade klarat av ryssarna med någon taktik den dagen. De var bättre helt enkelt. Därför tycker jag att medias efterföljande anstormning med krav på ny förbundskapten och en total föryngring var tämligen fånig. Samma journalister hade inte varit sena att hylla Lagerbäck &:co vid ett oavgjort resultat och de hyllade honom frisk innan turneringen.

När det gäller OS, så var jag redan innan spelen måttligt intresserad. Kanske har jag blivit lite för gammal för att engagera mig fullt ut eller så kanske jag var mätt på idrott för sommaren...nja mest berodde det nog på att jag redan innan spelen tippade på noll guld, kanske t.o.m. noll medaljer. Sverige hade en enormt tunn OS-trupp och de stjärnor vi faktiskt har hade nästan utan undantag varit skadade eller slutat innan OS.

När väl OS satte igång följde jag dock en hel del med ganska stort intresse. :-) Men det var framförallt sporter utan svenskar som blev mina höjdpunkter. Bäst var förstås jamaicanen Bolts uppvisningar i sprinten i konkurrens med USA:s fantastiska herrbasketlag. Jag såg också en underbart lekfull fotbollsmatch mellan Brasilien och Nya Zeeland samt Danmarks sjuka kvittering i slutsekunden mot Ryssland i handboll.

Kinas politiska situation är ett kapitel för sig och det kändes sådär att se Sveriges damer spela på samma arena som, enligt rykten, ska ha varit skådeplats för en förnedring av dödsfångar. Folk hade bliviot tvångsflyttade p.g.a. OS-byn och miljöproblemen lyckades man dölja för ett par veckor. När man under invigningen väljer bort en tjej för att hon är för ful!, så ger man inget intryck av kärlek och förbrödring. Kna borde nog ansatts något hårdare om Tibetfrågan och Darfoursituationen än de gjorde, samtidigt tycker jag att detta främst är en uppgift för politiker och inte idrottare. En handlesblockad är mycket effektivare än en idrottsbojkott även om den inte kan förringas.

Slutligen! Nya
sigur rós är fantastiskt! Skaffa genast! :-)

Svavel

Ibland måste man få ur sig lite svavel. Jag är generellt en ganska positiv människa, som inte så gärna klagar (naiv och dum är en annan beskrivning), men jag kan också vara väldigt kritisk och nu ska två organisationer få sig en liten känga av mig: Aftonbladet och SJ.

Vi börjar med Statens Järnvägar. Jag har åkt extremt mycket tåg i mina dar. Under lampshadetiden var det oftast två tåg i veckan. I lumpen åkte jag en hel del också. Tågen är verkligen sena ofta. Ungefär varannan gång är det någon sorts försening och jag har varit med om både att stanna i skogen i fyra timmar och att få hoppa av ett tåg på öresundsbron, gå runt det och in i ett annat. Det är dock inte förseningarna som är det mest irriterande, även om det är knasigt att man aldrig kan planera efter SJ (missade en gång ett plan till Bornholm där vi skulle spela t.ex.), utan priserna. Jag tror att vi är många som är överens om att mer tågresor, utbyggda järnvägsnät till transporter osv skulle vara kanon för miljön. Jag vill verkligen åka tåg för miljöns skull och då är det så sjukt illa att man tjänar pengar på att ta bilen. Visst, det går fortfarande att få tag på en billigare tågresa, men det är inte lätt.

SJ har i år krånglat till sitt beställningssytem ännu mer än någonsin. Sista minuten-biljetterna är ett minne blott och vill man ha en resa till ett rimligt pris bör man vara ute minst två månader i förväg och vara beredd att ta ett långsamt tåg samt skippa platsbiljett och avbeställningstrygghet. SJ tar nämligen ut extra för allt de kan komma på. Man kan nu få betala typ 700 kronor för en biljett mellan Linköping och Malmö + 100 för platsbiljett + 500 om man vill kunna boka om biljetten + ytterligare ett par hundra om man vill kunna få biljetten återbetalad. Ändå måste man betala för internet ombord och priserna i bistron är ju inte helt billiga. Det finns en andra chans att få en billig resa och det är att gå med i en auktion om en biljett (finns i stort sett bara biljetter mellan Stockholm-Malmö-Göteborg), men då får man vara beredd att sitta uppe hela natten och kanske vinna ett par timmar innan avresan.

Bara det att man som par kan få betala ett par tusen för en resa till Stockholm är helt sjukt. Vi ska åka på semester till Kreta och får flyg, hotell, frukost och middag (trerätters) i en hel vecka för ca 12000kr. Det är förstås billigt, men att åka tåg i Sverige är hutlöst dyrt. Vi hittade en biljett till Stockholm som kostade 300 kronor en dag, men det kostade 900 att få den avbeställningsbar. Det innebär att man lika gärna kunde köpt tre biljetter på olika avgångar och åka den som passade bäst! Så systemet är sjukt.

Det mest irriterrande med hela grejen är SJ-chefen som står i TV och försvarar det hela med orden: "Det är klart vi skulle kunna sänka priserna. Det är inget svårt att sänka priser. Det kan vem som helst göra. Men vi har också ett ansvar att gå med vinst"

Jag blir sur. Att åka tåg har blivit en klassfråga. Bara det faktum att det fins något som heter 1:a och 2:a klass på tågen fortfarande känns sjukt omodernt. Jag är helt med på lugna telefonfria vagnar o.s.v. men 1:a klass känns urfånigt. Se till att alla får plats istället. SJ fyller nämligen sina tåg. De tjänar sina pengar på alla företag som skickar folk med tågen varje dag och har råd med överpriserna, och välbärgade människor då förstås. Men kreti och pleti har snart inte råd att åka tåg iaf inte om man inte vill sitta på golvet i 40 graders värme och trängas med en hund. Dessutom lär man komma försent!

Till SJ:s räddning stiger dock konduktören från vår hemresa senast in. Vi har träffat på honom en gång innan och han är verkligen en riktig stämningshöjare som får alla på gott humör. En skåning med hästsvans. Hoppas ni får åka med honom...om ni har råd. 



Aftonbladet är en tidning som går väldigt bra. Även jag läser ganska ofta sportsidorna och TV-tidningen. den övriga skvallerblaskan som stiger in i privatlivet hos utsatta människor och bedriver egna mordutredningar brukar jag hoppa över, men nu har jag tröttnat på hela tidningen.

Under EM har de lyckats med många konststycken. För det mesta kanman skratta åt det. Jag menar uttryck som: kupp, storbråk och skandal betyder helt enkelt någonting annat i deras värld än i vår, men jag har svårt att ta när de hela tiden ska leta fel och förstöra stämingen och sedan hävda att det är deras uppgift att göra så.

Innan det klassiska alpina-VM då Anja Pärson vann tre guld hade SVT:s reportrar nästan knäckt henne. det kändes som om de ville att hon skulle misslyckas. I VM 2002 lyckade Patrik Ekwall med konststycket att få Henke Larsson och Anders Svensson att se sura ut efter Argentinamatchen och i nästa verkade han vilja slå in en kil i hela laget samtidigt som Aftonbladet förstörde Anders Svensson genom att trycka upp tröjor med hans namn överstruket på (Källström tillskrivet).

I år skapade media och i synnerhet Aftonbladet en konflikt helt på egen hand. Först sa Zlatan på en preffskonferens (som jag faktiskt såg), med glimten i ögat, att han hoppades att Fredrik Stoor och Sebastian Larsson skulle få chansen att spela i EM. Han sa alltså inget om startelvan eller om hur mycket utan bara att han önskade att de fick chansen. Nästa dag kunde man läsa i Aftonbladet att "Zlatan vill peta sin kompis Chippen" och i Expressen skrev Mats Olsson att "Zlatan gjorde det mest förbjudna". Lagerbäck blev lite irriterad och hade ett möte med spelarna för att förklara missförståndet, vilket tidningarna förstås tolkade som ett krismöte för att tysta Zlatan! Konsten att lägga fokus på sig själva är en konst som Aftonbladet verkligen behärskar.

Igår kunde jag för övrigt läsa i en artikel att FIFA-ranking och lottdragning tas till om två lag har samma poäng och målskillnad i EM, samtidigt som det i en annan artikel precis bredvid stod att det kan bli straffläggning mellan Tjeckien och Turkiet! De bör nog kolla igenom sitt stoff lite bättre.

Faktum är att de nya reglerna (där också total målskillnad går före inbördes möten) som alltså är de att två lag med samma poäng, målskillnad och antal gjorda mål gör upp på straffar är både intressantare och mer rättvis än på länge. Det skapar också roliga situationer. Ikväll blir det straffar mellan Tjeckien och Turkiet om de spelar lika och på tisdag vet jag inte hur de ska göra om följande sker:

Om Italien och Frankrike spelar 0-0, samtidigt som Holland slår Rumänien med 3-0. Då har Italien, Frankrike och Rumänien alla tre 2 poäng och målskillnaden 1-4. Antagligen räknar de då inbördes gjorda mål och tar bort Frankrike, men man måste ju ändå fixa en straffläggning mellan Italien och Rumänien som spelar i olika städer! :-)



Slutligen måste jag meddela att jag spelade Sverige-Spanien på fifa igår precis innan matchen och förlorade med 3-2 efter ett mål i 92 andra minuten av Spanien. Zlatan gjorde mål för Sverige och Torres och Villa för Spanien. Enda skillnade var att även Senna och Elmander blev målskyttar i matchen.

Om ni undrar så spelade jag också matchen mot Ryssland. Det blev 1-1. Mellberg gjorde självmål och Zlatan kvitterade med ett snarlikt drömmål som det mot Grekland.

..........make your own kind of music, sing your own special song......even if nobody else sings along"

Hörde lite på Christer innan idag. Ja, alltså inte en kille som heter Christer utan radioprogrammet Krister (vet ej stavningen). Insåg då att jag inte saknar särskilt mycket av mitt ständiga sommarjobb på kyrkogården (som jag slipper i år), men radion saknar jag. Det går förstås att sätta på radion ändå, men det blir liksom inte av. Idag pratade de om fina låttexter. Rubriken här tycker jag är en riktigt kanontext som också ackompanjerar en kanonserie.


Sjuuukt nervös är jag nu. Daniel Andersson spelar ikväll. Det kan väl aldrig vara bra. Sjukt defensivt tänk och märkligt med tanke på Anders Svenssons säsong. Kim blir verkligen misshandlad i landslaget.

Känns som om det blir en trist 0-0-match.


Inte lika trist som Frankrikes igår hoppas jag.

Holland-Italien var fantastiskt! Trodde Luca Toni visste hur man avslutade.

Återkommer efter matchen med lite svavel över SJ, Aftonbladet och...förhoppningsvis inte Lagerbäck.

"Heders alltså, vi trodde inte kufarna var hemma..."

Som lärare (nästan mer än som förälder tror jag) har man en unik inblick i ungdomars stil, sätt att röra sig och uttrycka sig. (och hur gammal känner man sig inte när man skriver en sån mening) Jag slås ofta av hur man i filmer och böcker verkar helt ha tappat känslan för det där och ger barn och ungdomar ett språkbruk från 50-talet. (Detsamma gäller förstås ofta beskrivningen av annat som man, enligt en själv, vet mer om än regissören som t.ex. musik, präster, Gudstjänstordningar, bollsporter o.s.v. )

Jag läser just nu "Tyskungen" av Camilla Läckberg, en ganska intressant historia som är hyfsat välskriven tycker jag. Men det som hela tiden slår mig är att: folk pratar inte så där, och i synnerhet inte ungdomarna. Det är en konst att få läsaren att känna igen sig i en genre som ska röra sig i verkligheten.

Stina såg för någon dag sedan hur ett par elever från klass 9A blev intervjuade i någon morgonsoffa och intervjuaren kunde inte alls hantera situationen. Det är en helt annan sak att prata med ungdomar än med de vanliga soffgästerna. Själv såg jag hur Pontus Kåmark i ett av inför-EM-programmen (det finns många) fick en fråga om hur man blir en bra fotbollsspelare av några tjejer på typ 6 år och i svaret på typ 2 minuter bl.a. hann nämna "genetiska förutsättningar" och "pondus" . Jag är glad över att ha möjligheten att få prata med barn och ungdomar varje dag och hänga med lite bättre. Och så är jag väl ganska ung fortfarande ändå? ;-)


Den första måndagen varje månad ljuder varningssignalen i Linköping. Jag har aldrig tidigare befunnit mig  inom tio meter när den första signalen basuneras ut. Det är högt! Otäckt högt!

På tal om öron. Förra veckan kändes det som om en fluga flög in i mitt öra. Jag kände en bra stund efter liksom ett tryck i örat, men lyckades tillslut koppla bort det hela. Döm av min förvåning TVÅ dagar senare då det plötsligt ramlar ut en fluga ur mitt öra! (äckligt va?)

På tal om äckligt. Jag har två hål i sidan. Ser ut som om jag fått ett eluttag där.


Jag hatar handboll!..........nej egentligen älskar jag handboll, men det fins få sporter som är mer irriterande när det går dåligt. Sverige är inte lika bra längre. Det får man acceptera (liksom man måste acceptera tennisen, pingisen och en rad andra sporter där vi haft världstjärnor) :-(  Det kändes som dålig coaching att inte plocka av Kim Andersson mot Island bara. Och så borde även dagens landsslag kunna sätta åtminstone hälften av straffarna.

Så till fotbollen. Jag stämmer utan problem in i matsolas syn på press som Aftonbladet. Det är ingen slump att det endast i Aftonbladet återfanns stora krigsrubriker efter träningslandskampen i söndags. KRIS! Knappast! :-) Media har en förmåga att ställa sig själva i fokus och skapa problem som inte finns (som Laberbäcks "raseriutbrott"). Exempelvis verkar Elmander jätteskadad i Aftonbladet och frisk på svt.text. :-) Jag delar även matsolas syn på Bosse Pettersson och är på så sätt glad över att tv4 har alla rättigheter, men jag kommer verkligen att sakna Stafan&Glenn när Sverige spelar.

Efter matchen i söndags har jag iaf min startelva klar:

I mål:
Andreas Isaksson (var egentligen klart redan innan, men Shaabans halvtavla gjorde valet än tydligare. Tycker egentligen inte han varit bra sedan han var i Arsenal)

Backar:
Mikael Nilsson (en av mina favoriter),
Olof Mellberg (var bra, ser sjukt stabil ut),
Petter Hansson (var inte bra i första halvlek, kom fel i många höjddueller. Majstorovic nosar honom i nacken, men jag tror han kommer spela bra när det gäller)
Niklas Alexandersson (känns nästan fånigt att ta ut en mittfältare när vi har "riktiga" backar i truppen, men han känns bäst just nu)

Mittfältare:
Anders Svensson (kanske lagets viktigaste spelare. Linderoth må vara skadefri, men han har långt till formen. Anders ska ta den platsen)
Kim Källström (senare i turneringen kanske Svensson tar över för Kim om Tobias kommer tillbaka, men jag hoppas att Källström då har visat att han ska spela. Vore kul om han äntligen gjorde den succé som alla verkar tro att han gjort redan)
Sebastian Larsson (var bäst på plan i första halvlek senast och hans fina inspel och positionsförmåga går före Chippens utmaningar för mig just nu. Willhemsson få hoppa in när det knyter sig)
Fredrik Ljungberg (självskriven)

Anfallare:
Zlatan Ibrahimovic (börjar faktiskt tro att han kommer vara grym och kanske t.o.m. göra mål)
Henrik larsson (har bevisat att han gårt före en formsvag Elmander. Gör andra spelare bra. Kommer kanske vara Sveriges bästa vapen när det kommer till kritan)

SLUTLIGEN:

Mikael "mikael olofsson" Olofsson gjorde oss uppmärksamma på tidernas största MYT.....

Bo-Ko är ingen transvestit.  Bo-Ko heter inte Bo-Ko utan BO och är helt enkelt en tjur.

LYSSNA.
  

Bästa reklamfilmen ever?

unleash hell!


"Lite som Igor i 9A"...

För ett tag sedan avslutades programserien 9A. Det var en intressant serie att följa och jag levde mig in en del och började tycka om elever och lärare. Stundtals var det riktigt mysigt, däribland det tårdrypande slutet. Tyvärr är serien väl i stort sett en illussion? Jag menar, visst verkar lärarna duktiga (musikläraren framkommer inte så bra i TV och vissa fick vi knappt se) men de har EN klass. De har en nia som de kan satsa och fokusera helhjärtat på. Det är klart att de hinner följa dem till skolan och ge dem extrahjälp med läxorna. De som säger att den här serien visar att det inte är resurserna som styr kan knappast ha mer fel? Om alla klasser hade kunnat få sån här uppbackning hade skolan varit rena drömmen. Dessutom kan man ju inte bortse från hur mycket TV påverkar både elever och lärare. (Hade han skaffat en bas till till Tova annars? kanske, kanske inte) Hur man vinklar olika saker och vad man väljer att lyfta fram är alltid intressant. Jag menar; hur kan man mäta vad som är Sveriges bästa klass? Och är inte det ett ganska fånigt mål egentligen?

Tolkning av siffror och TV:s vinkling till trots så kan man inte skoja bort att 9A faktiskt fick högst poäng i Sverige på det nationella provet i matematik. Det man såg av Stavros (hette han väl) gav ett imponerande intryck. Och som sagt, jag gillade många av eleverna. Alla egentligen.

Det är roligt att jobba som lärare och jag är verkligen engagerad i mina elever, nästan förälskad i mina klasser, men bilden som TV ger av att man måste vara någon sorts elitlärare skrämmer mig. Och folk påverkas. Häromdagen hittade
Stina en jobbannons där det bland idrottslärarens önskade egenskaper stod att han skulle vara: "lite som Igor i 9A". En sak är säker: TV har makt. Därför tror folk kanske på berättarrösten som hela tider pekar på skolan som ansvarig för hur samhället ser ut idag. Endast, tidigare nämnda, Stavros vågade peka på att föräldrarna också har ett ansvar.

Fy vad jag kommer att sakna mina underbara elever förresten. Det är sommaravslutning om mindre än tre veckor. Jag kommer gråta. (rockigt?)



Imorgon är det melodifestival och som den ex-rockare jag är :-) , så påpekar jag klyschigt att musiken är väldigt långt ifrån min smak, men likväl ska jag titta engagerat. Jag tycker det är skön underhållning (kompisröstning till trots). I år tycker jag två låtar har lite substans och kommer, förutom Sverige, att hålla på Georgien och Danmark (bästa refrängen på 10 år i eurovision?).

Vinner gör Lettlands sjörövare. Garanterat! :-)



Snart är det EM!!!!

Jag trodde inte Henke skulle komma med, blev väldigt förvånad. Nu när Zlatans knä verkar svullna upp känns det extra bra att ha med dem gamla pensinären trots allt.

Som den extrema fotbollsnörd jag är ska jag nu ge ett tips på hur hela EM går. Hoppa över om du inte är sportintresserad.

Grupp A:
Portugal är favorit och Ronaldo har alla förutsättningar att bli hela EM:s största stjärna (filmningar och gruff till trots). Schweiz är det lag som jag tror har absolut störst chans att skrälla i turneringen. Tack vare slutspelslottingen där Italien, Frankrike, Holland och Spanien hamnar på andra sidan så har arrangörsländerna givits en extra chans. Skulle Schweiz skrälla och vinna sin grupp har de räckmacka till semi och kan slå Tyskland i en het drabbning. Allt hänger dock på match 1 mot Tjeckien som nu har tappat Rosicky på mittfältet. Tipset blir därför:

Schweiz-Tjeckien 1-1 (A Frei, J Koller)
Portugal-Turkiet 2-0 (Ronaldo 2)
Schweiz-Turkiet 1-0 (Steller)
Portugal - Tjeckien 2-1 (Deco, Postiga, Baros)
Tjeckien - Turkiet 2-2 (Koller, Ufalinski, Altintop, Sükür)
Schweiz - Portugal 1-1 (Senderos, Ronaldo)


Grupp B:
Känns för mig som EM:s sämsta grupp, ändå är den mycket bra. Det finns egentligen inget lag i hela EM som inte kan gå till kvarten även om hemalaget Österrike känns lite för dåliga. En sak är säker: Tyskland har fått drömlottning.

Österrike-Kroatien 0-1 (Olic)
Tyskland-Polen 3-0 (Klose, Ballack, Gomez)
Tyskland-Kroatien 1-1 (Klose, Srna)
Österrike-Polen 2-2 (Hoffer 2, Smolarek, Lewadowski)
Kroatien-Polen 0-0
Tyskland-Österrike 5-1 (Scweinsteiger, Ballack, Podolski, Gomez 2, Linz)

Grupp C:
Nuförtiden ska en grupp alltid heta "dödens grupp" och i EM är det ingen tvekan om vilken grupp som ska få det namnet. Det är den mest svårtippade gruppen även om alla grupper är tämligen öppna. Rumänien är defenitivt ingen "slagpåse" och skulle lätt kunna skrälla sig igenom en grupp med ett eller t.o.m. två av de övriga lagen i gruppen, men tre blir för mycket. Spelprogrammet är upplagt för Holland, men mitt tips går emot det då jag tror att Italien agerar annorlunda i en sådan här grupp.

Frankrike-Rumänien 2-1 (Govou,Anelka, Mutu)
Italien-Holland 2-1 (Toni 2, Huntelaar)
Italien-Rumänien 1-1 (Di Natale, Chivu)
Frankrike-Holland 3-3 (Malouda, Henry, Ribéry, Van Nistelroy 2, Snejder)
Holland-Rumänien 3-0 (Kuyt 2, Heitinga)
Frankrike-Italien 1-1 (Henry, Materazzi)

Grupp D:
Sveriges grupp är svår och precis som för Schweiz så känns det som att allt avgörs för Sverige i den första matchen. Vi har fått en usel spelordning och kan mycket väl ryka ut på att Grekland tar poäng av Spanien i sista matchen. jag tippar nog lite med hjärtat här.

Sverige-Grekland 2-1 (Ljungberg, Elmander, Charisteas)
Spanien-Ryssland 3-0 (Torres 2, Villa)
Sverige-Spanien 1-2 (Ibrahimovic, Xavi, Fabregas)
Grekland-Ryssland 2-1 (Karagounis 2, Sytjov)
Spanien-Grekland 1-1 (Torres, Basinas)
Sverige-Ryssland 2-0 (H.Larsson, Ibrahimovic)

Kvartsfinaler:

Portugal-Kroatien 2-0 (Deco,Ronaldo)
Tyskland-Schweiz 1-0 fl. (Ballack)
Frankrike-Sverige 2-1 fl. (Malouda, Govou, Källström)
Spanien-Italien 4-5 strf.

Semifinaler:
Tyskland-Portugal 2-1 fl. (Scweinsteiger, Podolski, N.Gomez)
Italien-Frankrike 2-0 (Toni 2)

Final:
Tyskland-Italien 1-0 (Klose)

Ett lite fegt tips kanske, men så får det bli.


 Här nedan två bilder på min underbara systerson, innan han lärde sig att lyfta huvudet så bra. det går snabbt nu. 

Han ser intresserad ut. Vad tittar han på?  
image33


Fotboll förstås! :-)
image34

Carina Berg är bättre än talang.

Att bröderna Elm dominerar allsvenskan så känns som ett stort svaghetstecken på serien. Hur fina goissar det än är.

Vi i Sverige älskar numera att kritisera USA. Och jag håller ofta med om kritiken, men tycker ändå att Filip och Fredriks olika program är en frisk fläkt och sund åsikt gällade ett enormt stort land med mycket bra och mycket knäppt. Och förresten: om nu USA är så knasigt varför tycker vi då allt därifrån är så bra. Ta bara musiken. Om något slår i östeuropa, Tyskland eller t.o.m. Japan ser man ofta ner på prestationen. Slår man i USA är man stoora. Det har aldrig slagit oss att det kanske finns en hel del små skitspelningar även over there. Kanske är det lite väl förmätet av oss att tycka att vi i skandinavien gör proffsig musik och schlagerbidragen från Ukraina är usla, bara för at våra skulle gå hem bättre i USA. :-)

Bush är väl iaf knäpp? :-)

I'll be back

Guvenören av Kalifornien sa det med finess:-)



Det är underbart med denna magiska försommar. Det blir grönare och grönare för varje dag och jag cyklar i shorts mina 7.72 kilometer till skolan (är dock lika svettig varje gång jag kommer fram). Jag blir också enormt EM-sugen. Fick faktiskt en riktigt oväntad bröllopspresent av min
Ängel  , nämligen ett FIFA07-spel till datorn, så nu sitter jag och provspelar Sveriges EM-matcher med olika taktiker och uppställningar. Jag är en nörd jag vet! :-) När vi ändå är inne på ämnet slänger jag väl ut en EM-trupp (en ganska feg sådan utan Wernerssons förslag som alltid är övervärderade allsvenska spelare):

Målvakter:
Andreas Isaksson (trots att han inte spelar känns han som det självklara förstavalet)
Johan Wiland (har sett stabil ut)
Rami Shaaban? (har varit dålig egentligen enda sedan Arsenaltiden med undantag av matchen mot Spanien hemma möjligen, men vi har inte många alternativ)

Backar:
Olof Mellberg (kanske mest självskriven i laget)
Petter Hansson (ingen stjärna men antagligen en man för startelvan)
Daniel Majstorovic (tycker han har lyft sig ett par snäpp)
Mattias Bjärsmyr (ska med)
Mikael Nilsson (min favorit i landslaget, tycker han är grymt underskattad och fruktansvärt bra med bollen)
Fredrik Stoor (har sett  mycket bra ut och vi behöver bra yttrar)
Fredrik Stenman? (jag är riktigt osäker på vem som ska få den sista backplatsen, just nu Fredrik)

Mittfältare:
Tobias Linderoth? (även om han blir frisk är jag inte säker på att han kommer vara i form, men även om Svensson sköter sig kanon i defensivrollen så är Linderoth unikt bra på sin position)
Anders Svensson (även han en av mina favoriter. Jag fattar inte varför svenska folket verkar ha så svårt med honom. Grym förstatouch och spelsinne)
Fredrik Ljungberg (kommer bli viktigt tror jag, vill se honom från start trots Chippens och Larssons framfart)
Kim Källström (ska spela från start om Linderoth inte är med. Spelar Linderoth tycker jag han och Anders ska dela på matcherna. Kim är ofta som allra bäst när han får hoppa in)
Christian Willhelmsson (en spelare jag hade svårt för tidigare, har bara blivit bättre. Perfekt när man ska trycka på och slå inlägg, också användbar mot sämre motstånd när vi ska föra spelet)
Sebastian Larsson (Självklar i truppen, kanske t.o.m. i startelvan. Kommer kunna slå grymma frisparkar och det har vi behov av.)
Niclas Alexandersson (en perfekt komplementspelare som kan hoppa in på flera positioner)
Samuel Holmén (även på mittfältet är sista platsen sjukt öppen. Kanske ska Daniel Andersson med ändå om Linderoth inte är kry blir han backup för Svensson. I nuläget väljer jag ändå Holmén och överraskar t.o.m. mig själv. Kennedy tycker jag inte räcker)

Forwards:
Zlatan Ibrahimovic (hinner komma i form. Han har mycket kvar att bevisa i landslaget. Hoppas på en Zlatan i minst lika bra form som förra EM. Om han sedan blir lite effektivare framför mål har vi en världstjärna även i ett stort mästerskap)
Johan Elmander (ska spela från start. Hoppas han börjar hitta målet igen, för annars har vi två målsumpare på plan)
Marcus Allbäck (Grym inhoppare fortfarande. Har ett betydligt bättre målsinne än de båda ovan)
Marcus Rosenberg (har verkligen varit bra i år. I landslaget har han inte fått något lyft än)
Marcus Berg (bör komma med är sjukt mycket hetare än Rade Prica och dessutom något att bygga på för framtiden)


Fler bloggar kommer framöver. Jag tänker börja skriva om livsfrågor och vardagens små insikter igen och självklart blir det en hel del nördig sport.

Slutligen ett par erkännanden:
Jag längtar lite till melodifestivalen. Inte för att musiken kommer vara bra (man kommer att sitta och klaga som alltid), utan för att jag verkligen gillar underhållningen. Rockigt?

Jag grät på skolbio för ett tag sedan. Tyckte den fina barnfilmen "Bron till terabitia" var kanon. Rockigt?

Jag har fått parkeringsböter på 700 spänn!

När jag ser på frågeprogram av typen "glasklart" på TV, så tänker jag för mig själv att jag är smartare än alla tävlande.

Jag älskar Stina.

Have you ever seen the rain?

Längesedan jag skrev något här och ni känner väl mig? När jag väl skriver sprutar jag ur mig massor istället. Det är en regning värld just nu (på vissa håll extrem värmebölja istället) så jag sitter gärna inne när jag kommer hem från mitt jobb utomhus.

För det första måste jag säga att det är toppen med radio och Christer i P3 regerar! Jag lyssnar för lite på radio resten av året. Det är kanon!

Det andra fenomenet som kommer fram varje sommar är min dialekt. Den är ju framme hela året säger du. Javisst, men ni ska höra mig på sommaren. Veckor av jobb på schööögåån (kyrkogården) sätter sina spår. När jag dessutom deltar i diverse aktiviteter (vilket jag gjort den här veckan) blir jag präglad ännu värre. Igår var jag med på ett melodikryss (och vann kan man ödmjukt tillägga:-) och i måndags var jag på berättarkväll. Det var berättelser från bygden som gällde och bl.a. "Mats på Höjden" lät sin stämma ljuda i församlingen. Tyvärr visade det sig att det inte var så mycket historia och anekdoter utan gränsade snarare till buskis (bondkomik som man säger), men jag fick iaf lära mig ett par intressanta saker:

* Man ska inte lägga sju sorters blommor under huvudkudden på midsommar utan nio (och dessutom nio blommor av varje sort), om man vill drömma om sin tillkommande.
* Dessa blomsorter heter alla något med Maria
* ett annat bra sätt att se sin tillkommande är att sätta sig i en fyrkorsning (där det passerat brud- och begravningsfölje under året) vid midnatt. Den första som då kommer ska man gifta sig med, så det blir någon i bygden.
* slutligen kan man också lägga en hög med jord under kudden. Denna jord är den jord som ens högra fot står på då man hör en gök. Man måste alltså höra göken för att få göka. Kan kallas gökjord.

Nu skiner faktiskt solen ute. Yeah!

En vän bloggade för ett tag sedan en del om dopet  och om man ska låta döpa sina barn och det har funnits i mina tankar sedan dess. Dessutom läste
frugan en artikel där en pingstvän menade att man absolut inte borde ta in folk som är barndöpta i församlingarna. Vad innebär egentligen dopet?

Är det en farlig, magisk ritual som tvingar in folk i en galen sekt? Är det ett sätt att få sitt namn? Är det en gammal kulturtradition som bara hänger kvar? Är det en symbolisk handling som visar att man valt att leva i tro?

Jag tror nog inte att det i gunden är någon av de sakerna. Framförallt inte det där med namnet. En gång i tiden hade kyrkan stor makt i Sverige och då hade man också namngivningsrätt. Men detta är enormt länge sedan och idag namnges de allara flesta innan de döps och ingen får sitt namn av prästen. Man säger inte "jag döper dig till Bo-Allan" utan "Jag döper dig Bo-Allan" (om man nu heter så). Hur skulle det annars funka med vuxendop? Tänk om de inte fick sitt namn förrän de döptes i 93-års ålder. Att heta "lillan" eller "hon där" eller nåt sånt ända till dess låter jobbigt. därför är det heltokigt att säga att man döpt sin hund till Algot eller döpt sin båt osv. Självklart har man inte döpt hunden och därför är det inte heller särskilt logiskt med namnkalas istället för dop. Ett namnkalas kan man ju ha ändå. Det låter trevligt, men någon motsvarighet till dopet är det knappast.

Så vad är det då? En magisk ritual så automatiskt gör någon kristen tror jag inte heller att det är. Därför tycker jag inte att någon behöver känna sig besudlad eller kränkt om de blivit döpta som barn och nu är ateister. Visst kanske det hade varit skönt om ni fått välja det själva, men ni har ju inte blivit förstörda på något sätt. man måste ändå välja själv varje dag om man vill leva i tro eller inte, oavsett om man är döpt eller ej.

På många sätt är dopet en gammal kulturtradition som hänger i. Få saker har en djupare historia och folk har döpts i 2000 år. I Sverige döps många av kulturella skäl, för att det är vackert och traditionellt. Jag tycker inte detta är fel på något sätt, men tycker ändå att man kan tänka igenom lite vad man vill med ett dop. Jag har hört flera historier om folk som kommit tillbaka till sina dop vid sen ålder och då var det verkligen inte onödigt att de döptes en gång i tiden.


Men framförallt tror jag att dopet är något mer, något riktigt stort. Jag tror att dopet är en gåva från Gud; En nådehandling. Precis som i nattvarden får man i dopet ta emot Gud och han ger frikostigt av sig själv. Dopet är ett välkomnande in i livet nära Gud. I mångt och mycket är det en symbolhandling för att få en handfast bekäftelse på att man tillhör Gud (Gud vet att vi människor behöver symboler), men jag tror också att Gud konkret ger av sin nåd. 

Att dopet är viktigt är solklart. Jesus själv blev döpt och han säger i "missionsbefallningen" att alla som blir lärljungar ska döpas. I Bibeln döper sig alla så fort de kommer till tro. Hela familjer döps och det verkar inte vara så mycket att fundera på. Ska man tillhöra Kristus ska man vara döpt. Därför tycker jag inte att det spelar någon roll när man döps. Alla dop i Jesu namn är en fantastisk händelse då man bara får ta emot. I dagens samhälle där så mycket handlar om prestationer är det fantastiskt att det kan få finnas saker som bara handlar om att ta emot. Det är alltås inte jag som döper mig utan Gud.


Dopet är som sagt viktigt, annars skulle inte Jesus ha instiftat det, men en intressant sak är att att det bara är när han döps och i missionsbefallningen som dopet dyker upp i evangelierna. vad som däremot dyker upp massor med gånger är tron. Kristendomen handlar alltså framförallt om tro. Mitt favoritavsnitt i Bibeln är sekvensen då en av rövarna på korsen bredvid Jesus ångrar sig och säger: "Tänk på mig när du kommer till ditt rike". Jesus svarar då: "Sannerligen (ett ord han använda flitigt), redan idag ska du vara med mig i paradiset". Den där rövaren behövde inte bli döpt, han behövde inte bygga ett sjukhus eller frälsa en vän, han behövde inte göra något annat än att tro. Jag säger alltså inte att att det inte finns en hel massa viktiga saker. Som kristen bör man försöka hjälpa de svaga och fattiga, läsa Bibeln, be o.s.v. Jesus säger att budet över alla bud är att vi ska älska varandra (t.o.m. våra fiender), MEN i slutändan handlar allt om tro.

En annan bra sak är att det är fredag imorgon. Då kommer Stina. Då kan man glömma regn och att blåvitt förlorade. Man kanske skulle raka sig....

Så här ska ni duscha

här duschar alltså män och kvinnor.

there is a war between us

Såg i dagarna en mycket bra film på vår nya i-pod. Kul att kunna se film på tågresan och förvånandsvärt bra bild är det, men lite krångligt också att se film två personer på en liten, liten ruta. Filmen hette iaf "the constant gardener" och handlade om fantastiska Östafrika där jag har en del av mitt hjärta. Filmen var cynisk, sorglig, spännande, hemsk och framförallt bra och välspelad. Rekomenderas.

Annars har jag en riktig Tiger Lou-period. De är ju inte alls nya och de flesta har säkert hört dem, men jag har börjat inse att de spelar precis den musiken som jag numera gillar (bl.a.). Särskilt kan jag rekomendera låtarna Sellout och den som jag har som rubrik. Ett tight och snyggt trumspel är en del av deras storhet.

Så till helgens fotboll:

Sverige-Danmark var en osedvanligt underhållande match full av turmål. Johan Elmander och (faktiskt) Chippen imponerar alltmer, liksom min nya favorit i landslaget; Mikael Nilsson, som jag tycker är den genomgående bästa svenska spelaren under hela kvalet. Men i stort gjorde Sverige en halvtaskig insats i den matchen. Danskarna dominerade ganska eftertryckligt och vi skulle kunna ha släppt in 5-6 mål om inte Isaksson storspelat stundtals. Målen var som sagt turliga. det var väl bara Sveriges 3-0 som var ett riktigt anfall, samtidigt som Sörensen borde ha tagit den. Tomasons avslut på 3-2 var läckert, men han hade antagligen aldrig kommit fri om inte Mellberg halkat. Jag undrar om inte Danmark hade satt dit 4-3 om inte matchen avbrutits. Vi hade visserligen en straff, men det känns som fifty-fifty om Ljungberg hade satt den i det läget. Vad som hände sen har det redan skrivits spaltmeter om i tidningarna. Jag tycker att säkerheten var pinsam (liksom den var på Råsunda när Brasilien spelade), framförallt när andra och tredje killen kommer in, men jag tycker ändå att straffen blir väl hårda när det gäller sånt här. det är väl straff nog att de stackars danskarna diskvalificeras i matchen. Nu får de böter och ser ut att behöva spela utan publik i Esbjerg framöver. Nej för in de engelska reglerna istället. Beträder du gräset så är det 3 månaders fängelse, punkt slut.

Sverige-Island var egentligen en ganska tråkig match. island var för dåliga och Sverige såg ganska trötta och sega ut. I första halvlek hade Petter Hansson mest boll på plan och det gick låångsamt. Effektiviteten saknades dock inte. Allbäck gör ju alltid mål, skönt att Svensson fick sätta dit en (förstår inte varför svenska folket plötsligt verkar ha vänt sig mot honom. Han är ju trevlig och en lirare, som dessutom jobbar stenhårt för laget), och Mellbergs mål var defenitivt det snyggaste på en kanonpass från Alex. I andra halvlek öppnade det upp sig och blev lite roligare, särskilt när Zlatan kom in och bjöd på lite dragningar. Det känns som om han är mer harmonisk än på länge. Hoppas han har lagt ilska och divafasoner bakom suig för den här gången. Rosenberg gjorde matchens mest imponerande mål, men kommer ändå inte få en plats i startelvan när Zlatan och Elmander är friska. 5-0-målet var det roligaste jag sett någonsin på en fotbollsplan tror jag (då har jag inte sett ugglan som stoppade Finland-Belgien, det lär var ännu roligare).

Det jag irriterar mig på nu är att nästan alla media skriver att det är klart. Att vi är vidare. Det är vi ju inte alls det. Sverige har 18 poäng och Spanien 15. Nordirland har 13 poäng och en match mindre spelad (DK 10p). Vi har fem matcher kvar! Hur kan det då vara klart??? Nej, vi måste verkligen ta hösten på allvar. En pinne mot Danmark vore väldigt skönt och sedan MÅSTE vi ta tre hemma mot Nordirland annars kan det bli tufft. Jag räknar med en seger mot Liechtenstein och då lär vi kunna vara ganska säkra, men det krävs nog ändå tre poäng hemma mot Lettland. Så det är långt ifrån klart,  men visst ser det bra ut. Vi lär behöva 9 poäng och det bör vi kunna ta. (Vi har också Spanien borta)

Jag vill helst slippa en gastkramande sista match mot Lettland där vi måste vinna för att gå vidare.

Annars är det ordentlig sommar. 31 grader i skuggan just nu!!! Önskar man hade en sjö nära.


Dagens idiotcitat:

"Om det inte görs något åt invandringen så flyttar jag utomlands"  Birgit Bardot (Fra)

Jag hittade
ugglan också. Jag undrar vad Finland ska få för straff för bristande säkerhet :-)

och kom ihåg. Det finns alltid de som har det värre.

För vuxen???

Titta här vad stina upptäckte på nätet.

Riktigt skrämmande resultat blev det. "oj, oj, oj. Du är lite för mogen för din ålder" stod det. Testet vill mena att jag borde vara 38 år (eller 36,5 beroende på hur jag svarar på första frågan som har två ganska likvärdiga alternativ för mig). Min fru blev 29 år, vilket är mer ok. :-)

Ska bli spännande att höra hur ni ligger till!

new legs

"...life's supposed to be lived out loud..."

Jag har kastat mig in i ännu ett nytt fantastiskt kapitel av mitt liv. Ett av de mest fantastiska, underbara och häpnadsväckande stegen hittills. Jag har lovat att dela resten av mitt liv med någon jag älskar mer än något annat på jorden. Det är magiskt!


Livet är inte enkelt. Livet är inte en dans på rosor (om det nu skulle vara så härligt. Det låter ganska smärtsamt, särskilt om man skulle vara barfota). Det har aldrig känts så tydligt att livet verkligen går upp och ner. Strax innan jag fick uppleva en sjukt rolig (och stundtals smärtsam) svensexa möttes jag av ett besked om sjukdom, som vände upp och ner på världen. Livet är inte bara fyllt av glädje och fest, men en sak är säker; det är fantastiskt! Och det är i stunder då man inser livets bräcklighet som man inser att det verkligen ska tas till vara.

"...Lyckan kommer lyckan går. Du förbliver Fader vår." (OBS! ej från new legs :-) om någon missade det)

En sak som jag funderat på länge är hur jag avskyr när man ser på saker i svart och vitt. (ej att förväxla med svartvitt som kan vara helsnyggt) I Sydafrika byggde man ett helt lands system på tanken att det fanns svarta och vita människor. De vita var finare och viktigare än de svarta, som behandlades hänsynslöst. När man bestämmer sig för att det finns svart och vitt i världen kan det få fruktansvärda konsekvenser.

Jag har under en längre period haft problem med kyrkan. Mycket av problemet har legat i kyrkans ofta naiva hållning och enorma "svart och vitt-tänkande". Något som jag länge själv var en del av. En hel del av mitt motstånd mot kyrkan har nu avtagit i.o.m. att jag insett att jag själv behandlat hela kyrkan med ett eget svartvitt tänk. Klart är dock att kyrkan genom historien tänkt för mycket i svart och vitt och att det fortfarande finns mycket, mycket att förbättra. Kyrkan ska vara en plats där alla känner sig välkomna. Man ska känna sig mer trygg, älskad och outpekad i kyrkan än i övriga världen. Man ska inte känna sig kärnkt, utpekad, nedtryckt och värdelös. Ibland tycker jag verkligen att kyrkan åstadkommer det senare, men ibland är den ett utmärt exempel på det förra.Kyrkan består av människor och vi människor är inte i närheten av att vara perfekta, därför kommer den aldrig bli helt perfekt, men vi kan närma oss. Kyrkan har en svår paradox att jobba med. Samtidigt som man sitter inne med sanningen (Jesus är ju vägen, sanningen och livet), får man aldrig bli en rörelse baserad på "vi har rätt och ni har fel", vilket den tyvärr alltsom oftast varit genom historien och det har lett till häxbränningar, landsförvisningar, krig, kvinnoförtryck, homoförföljelser, framgångsteologi (den som är syndfri är frisk och rik), korruption och maktmissbruk. Dessa fenomen är typiska biverkningar när man är rädd att förlora sin makt; sitt grepp om människorna. Man glömmer bort att det ju faktiskt är Gud som regerar och att budskapet om hans son ju håller utan problem utan att man ska behöva bygga upp egna regler, system och maktkorruptioner. Det man upptäcker när man börjar ifrågasätta och liksom får en tonårsrevolt inom kyrkan är hur mycket av allt man tagit för självklart som inte alls är det.

"..they wrote it down right for me..."

Jag har i
flera tidigare inlägg skrivit om hur kyrkan ofta blundat för källkritik och historiska rön som visar en massa spännande samband mellan olika religioner. När man har användning för vetenskapen använder man den friskt (för att bevisa att bibliska platser funnits på riktigt osv), hela grejen med att hålla på att försöka bevisa kristendomen och att göra vetenskap av den tycker jag är urfånigt. Det handlar om tro och dess budskap och sanningar står pall för vilken kritisk gransning och vetenskaplig genomgång som helst. Därför är det kanske ännu mer irriterande hur vetenskapen förkastas när den inte passar våra syften (jag säger våra här för jag är ju själv en del av det).

Jag talar inte om skapelseteorier här. Det är ett intressant ämne som skulle kunna få ett eget inlägg, men det har tyvärr aldrig riktigt blivit ett brinnande ämne för mig. Mycket för att jag inte kan se det som en svart och vit trosfråga. Darwins och andra vetenskapsmäns teorier är just teorier om än välgrundade och oavsett vad man tycker om dem så utesluter de alls inte någon skapare. Sedan har även jag svårt att förlika mig på tanken att jag skulle ha kommit via aporna, men det är som sagt en annan historia.

Nej jag talar snarare om hur man förkastar fynd, teorier och andra religiösa texter på ett mycket ovetenskapligt sätt (gärna genom att säga att de vetenskapliga metoder man tidigare prisat inte alls är tillförlitliga) för att de talar emot sådant man byggt upp en massa traditioner kring. Jag hänvisar här till ett gammalt inlägg och stycke 6 för mina tankar om hur man istället skulle kunna se på andra religioner och fynd. Jag tror att det finns spår av Gud i alla religioner och jag tror att vi har mycket att lära av de andra. Sedan tror jag trots allt att Jesus är det ultimata svaret om man vill få ihop dem alla. Ett av Jesus egna uttalanden är för övrigt grymt intressant i sammanhanget:

"Jag har också andra får, som inte hör till den här fållan. Också dem måste jag leda, och de skall lyssna till min röst, och det skall bli en hjord och en herde." (vad kan han mena med det?) Joh 10:16

Jag tror att det är grymt bra för en som mig med en kyrkotonårsrevolt. Vi som är uppväxta inom kyrkan har fått en hel del traditioner förmedlade som inte alls behöver ha någon substans i förhållande till vår tro. (Jag vill här påpeka att jag haft helt underbara föräldrar och på så sätt fått den bästa uppväxt man kan tänka sig. Det är snarare hela miljön, kyrkan, kompisar, föräldrar och inte minst jag själv som skapat en massa självklarheter som inte alls behöver vara det). Det finns inga tydliga svar på många frågor som man har fått veta har tydliga svar. Det kan gälla aborter, homosexualitet, alkohol, skilsmässor och mycket annat. Frågor som jag har helt andra åsikter (synnerligen mer liberala om någon undrar) om nu än när jag gick i nian. Frågorna har för den skull inte blivit lättare, men det har blivit väldigt tydligt för mig att de inte är...just det svarta och vita.

För mig kom den stora vändningen som fick mig att se på livet med mindre naiva ögon när en nära vän drabbades av stor tragedi på gymnasiet. Jag kunde inte längre hävda vissa saker, som jag länge hade hävdat. Jag hade fått ny respekt för livet, men det gjorde inte att jag tappade tron på Gud eller fastnade i något evigt teodicéproblemsträsk, nej kärlekens budskap blir bara än klarare för mig...tror jag. :-)


Efter denna parentes om livet så återgår jag till det underbara bröllopet. Vissa dagar känns det faktiskt som att man kan tänka i svart och vitt (och rött). För inte kan det väl finnas något underbarare än kärleken i sin tydligaste form. Att gifta sig är helt sjukt fantastiskt och så är det bara.

Vårt bröllop var, om man får säga det själv, en succé. Vigseln i kyrkan var underbar. Lampshade bjöd på sjukt bra musik i snygga nya arrangemang. Far höll ett otroligt bra vigseltal. Gud var där och framförallt så stod hon där; min ängel och vi gav varandra de största löften man kan ge någon människa.

Festen var sedan det roligaste jag någonsin varit med om. Jag fick ont i käkarna för att jag log så mycket. Vilka fantastiska föräldrar vi har, vilka underbara vänner vi har och vilka grymma syskon.

Värdarna hade gjort mer än man någonsin kunnat önska sig och temat: Sagan om Vigselringen var genialt. (så kom det något gott ut av att jag tappade den där ringen tillslut). Den inledande filmen (med Zian från Lilla Aktuellt), häftena i form av en DVD med bara sidan 47, de 47 töntiga sångerna, oscarsstatyetterna osv osv var helt otroligt.

Tack alla! Jag älskar er!

Och så lite bilder från London.  Höjdpunkten (förutom umgänget med fru Löfgren då) för mig var helt klart "Tower of London". Att få känna historiens vingslag på det sättet är helt otroligt och vår guide var suverän. Humor, inlevelse och kunskap!  Vi gjorde en hel del annat också bl.a. såg vi musikalen "We will rock you" som var jätterolig, hade bra musik, men en ganska medioker handling.





Visst är hon snygg!

Om ni vill se bröllopsbilder rekomenderar jag www.47.se för vi kommer spara på den karamellen lite :-)

Slutligen måste jag bara rekomendera världens kanske bästa humorgäng och deras Jackass på lavt nivå (jackass on low level), samt klassikern danish language.



Vad har hänt med blåvitt? De är ju sjukt bra. Man börjar nästan hoppas.

1-2

IFK Göteborg behöver en bättre offensiv.

en helt vanlig TV-kväll med fyran

20.00 igår bänkade vi oss för att se på Anna Pihl. 20.03 började tillslut programmet, 20.07 kom den första reklampausen och den varade till 20.13. Nästa reklampaus kom inte förrän 20.36 men den varade å andra sidan till 20.44. 20.58 tog programmet slut, mitt i spänningen. Fortsättning följer... (det sista var iofs inte TV4:s fel, men det kändes så typiskt)

Och så ett citat från lilla idiotboken:

"Vi gillar inte deras sound, gitarrmusik är på väg ut"
Skivbolaget Deccas refusering av Beatles 1962.

Full Crucifixion

27521-23

Det var en gång en man som arbetade på en klaffbro. Mannens jobb var att öppna och stänga bron så att stora segelbåtar kunde komma igenom under bron. Bron var också en tågbro, så det var väldigt viktigt att han hade koll på klockan och bara höjde och sänkte bron när det inte kom något tåg fr då skulle tåget och alla dess passagerare rasa ner i havet mot en säker död. Mannen var väldigt duktig på sitt jobb och alla tåg och båtar kunde åka säkert över bron varje dag.

En dag hade mannen sin son med på jobbet, en otroligt söt liten pojke som var mannens lilla skatt. Sonen lekte i kontrollrummet medan mannen arbetade. Det hade det roligt tillsammans och pojkens ögon glittrade. De satt ner och åt lunch och pratade om lekis och livet. det var en härlig dag.

En stor segelbåt kom åkande under bron och efterson nästa tåg inte skulle komma frrän om 20 minuter fanns det tid att öppna och stänga bron. Mannen satte igång och märkte inte att sonen gav sig ut från kontrollrummet för at titta på båtarna och leka. Medan segelbåten for igenom klingade det i kontrollrummet.

Tåget var redan på väg. Det skulle komma lite för tidigt. Mannen skyndade sig att koppla om spakarna. Han var tvungen att stänga bron så fort båten hade passerat. Han vände sig om för att säga till sin son att hjälpa till med att hålla koll, eftersom detta skulle bli spännande och roligt för pojken, men sonen syntes inte till. Var kunde han vara?

Mannen tittade oroligt ut genom kontrollrummets fönster för att se om hans son hade klättrat ut någonstans. det är väldigt farligt att klättra på en bro, så han hoppades verkligen att så inte var fallet. Till sin lättnad upptäckte han inte sonen och tänkte att han nog hade tagit trappan ner till marken...men så upptäckte han plötsligt sin son. Långt ute på bron klättrade han på en bjälke. Han ville väl se båtarna på nära håll. Mannen skrek till av rädsla när han insåg att sonen hade klättrat ut precis till det ställe där klaffen går ihop. Han försökte ropa till sonen, men det var alldeles för långt bort. Med panik i blicken såg han hur tåget var på väg. Om han inte stängde bron nu, så skulle hundratals människor dö.

Det kändes som om mannens inre slets sönder. Han stod inför ett omöjligt val. Han kunde ju inte låta sin egen son krossas för hans hand. Tåget närmade sig. Nu måste han dra i spakarna, annars skulle det vara försent. Mannen kved av ångest. Han visste vad han måste göra.

Bron skakade till lite, ett brummande ljud hördes och sakta började bron röra sig neråt. Mannen vände bort sitt ansikte. Han kunde inte se på när sonen krossades under betongmassorna. Det kändes som ett år hade passerat innan han hörde den dova dunsen, som berättade att klaffen hade gått igen. Nästan sekunden efter passerade tåget fullt med intet ont anande människor, som just hade blivit räddade från en säker död. Mannen skrek och hoppade och grät. Han slet sönder sin tröja och slog vilt på fönstret. Ett par resenärer vinkade glatt mot honom, de trodde att han bara vinkade till dem. De såg inte riktigt. De förstod inte vilket fruktansvärt offer mannen hade behövt göra för att rädda dem. Han offrade sin egen son.

(ingen klokren liknelse kanske och kanske lite overklig, särksilt det där med ett tåg som kommer för tidigt. Den här sonen villade ju bort sig själv. Jesus var dock själv medveten om att han tog på sig alla människors skuld, men bilden av offret är sig ganska lik iaf)  




Han var föraktad och övergiven av alla, en plågad man, van vid sjukdom, en som man vänder sig bort ifrån. Han var föraktad, utan värde i våra ögon. Men det var våra sjukdomar han bar, våra plågor han led, när vi trodde att han blev straffad, slagen av Gud, förnedrad. Han blev pinad för våra brott, sargad för våra synder, han tuktades för att vi skulle helas, hans sår gav oss bot. (Jes 53)