Val, Crash och påsk
Livet är fullt av val. Jag själv står inför en mängd val just nu varav ett är stort och svårt. Alla måste nog någon gång ta ett stort beslut när det gäller ens framtid och det är inte alltid så lätt.
I år är det dessutom val till riksdagen i Sverige. De olika företrädarna gör allt för att få min röst, men ibland känns det som att vi här i Sverige fokuserar på alldeles fel frågor. Det handlar om skatter, välfärd, trängselavgifter o.s.v. Visst det handlar också om vård, skola och omsorg; viktiga saker (skatter är förstås också viktigt) men någon gång då och då får jag mig en tankeställare och undrar lite lätt vad det är vi håller på med egentligen.
På det stora hela är vi sjukt, sjukt rika här i vårt land. För några år sedan räknade man ut att genomsnittsinvånaren i världen var polack. De befinner sig i mitten välfärdsmässigt! En svår sak att räkna ut exakt förstås, men det ger ändå lite perspektiv. USA ger sig ut i krig för att försvara sina oljetillgångar och för att störta diktatorer de själva ansatt, samtidigt som miljoner människor dör i AIDS. Det dör långt många fler människor i världen av sjukdomar än av någonting annat man kan dö av. I Tanzania (som jag har varit i) finns det vissa städer där hälften av invånarna är smittade av HIV. I Bukoba finns det över 40 000 föräldrarlösa barn p.g.a. AIDS. Tyvärr är Tanzania ur ekonomisk synvinkel helt ointressant för västvärlden och företag tjänar mer på att sälja dåliga mediciner än att verkligen ta tag i problemen med hjälp av bl.a. utbildning så de får helt enkelt dö. Stora delar av Afrika är på många sätt helt bortglömda och undanskuffade och det var ett av skälen till att Hutuerna i Rwanda kom undan med ett rent folkmord så sent som på 90-talet. I USA bränner man miljoner ton med överskott på kött och säd varje år, för att priserna inte ska sjunka, samtidigt som barn svälter ihjäl i Etiopien, Irak, Nordkorea (dit mathjälp sällan kommer fram dock) o.s.v. Sverige, som land kan inte göra så mycket åt de stora sakerna. För att lösa fattigdomsproblemen i världen behöver vi förstås USA, men vi kan göra något. Alla kan göra något. Vi har medlen, det är viljan som saknas. Makt och rikedom lockar alltför mycket. När det blev total ekonomisk kris i Asien, lyckades västvärlden vända det för att det fanns så stora ekonomiska intressen där. Mycket, mycket skulle kunna göras också i andra delar av världen.
Som privatperson kan man göra många val som kan vara avgörande för åtminstone några personers liv. Man kan se till att handla varor som är rättvisemärkta och satsa på företag som kör med fair trade (www.fairtrade.com). Se hemsidan till vänster för tips. Nyligen har IKEA och Adidas fått uppskattning av rättviseorganisationer för att de sköter sig bättre än konkurrenterna på den här punkten. Sämst rykte har Nike (barnarbete under dåliga förhållanden) och nesté (sålde mjöjlsubstitut till mammor), men förhoppningsvis är de på rätt väg. Man kan också välja att ge lite av sitt överflöd (det går även som fattig student att ge lite) till organisationer som gör fantastiska arbeten med utbildning, sjukvård o.s.v. bland fattiga i världen: www.manniskohjalp.se, www.rb.se, lutherhjalpen.svenskakyrkan.se, www.redcross.com, är några tips.
Det allra rättvisaste vore väl egentligen om vi i väst fick leva som u-länder ett par hundra år och lät resten av världen leva i överflöd:-) Faktum är att om folket i Kina, vars utveckling går enormt framåt, började leva som oss så skulle oljan antagligen ta slut typ direkt, köttproduktionen inte räcka till och försurning och andra miljöproblem skulle bli ohållbara. Men varför skulle inte de ha rätt att leva i samma överflöd som vi? Det finns för övrigt medel för att behandla miljön bättre också. Som privatperson kan man förstås handla miljömräkta varor och både när det gäller miljön och fattigdomen betyder det mycket att man bildar opinion och påverkar sina politiker att göra någonting åt saken.
Sedan är det ju bara att erkänna att jag allt som oftast också glömmer bort människorna i tredje världen, unnar mig godis och klagar över hur lite pengar jag får i bidrag. Men ibland slår det mig och mer och mer börjar jag ändå se över mina val i livet.
En anledning till att jag fick den här tankeställaren var nog att jag för ett tag sedan såg den helt fantastiska filmen "crash". Filmen har en sån fantastisk känsla och ett sånt språk så det är underbart. Det handlar om fördomar som vi alla kan bära på och filmen lurar oss många gånger. Den är hemsk, den är mysig, den är otäck, den är sorglig, den är lycklig, den är vacker. Jag älskar människor.Välj att se den här filmen
Så här efter påsk tänker jag lätt på en annan person som ställdes inför ett enormt svårt val. Ett val mellan liv och död.
Våren kom enormt sent i år. Jag var nere i Schweiz på turné i 20 grader, allt utslaget och sol och när vi kom upp i Danmark på vägen hem (och för övrigt fick bensinstopp) så föll det små snöflingor! Men idag är det soligt och varmt. Det är en fantastisk upplevelse man får vara med om varje år. naturen är död, men kommer till liv igen. Allt vaknar upp och börjar andas. Man kan nästan se Aslan som går runt och väcker allt till liv.
Han valde död, men ändå liv.
I år är det dessutom val till riksdagen i Sverige. De olika företrädarna gör allt för att få min röst, men ibland känns det som att vi här i Sverige fokuserar på alldeles fel frågor. Det handlar om skatter, välfärd, trängselavgifter o.s.v. Visst det handlar också om vård, skola och omsorg; viktiga saker (skatter är förstås också viktigt) men någon gång då och då får jag mig en tankeställare och undrar lite lätt vad det är vi håller på med egentligen.
På det stora hela är vi sjukt, sjukt rika här i vårt land. För några år sedan räknade man ut att genomsnittsinvånaren i världen var polack. De befinner sig i mitten välfärdsmässigt! En svår sak att räkna ut exakt förstås, men det ger ändå lite perspektiv. USA ger sig ut i krig för att försvara sina oljetillgångar och för att störta diktatorer de själva ansatt, samtidigt som miljoner människor dör i AIDS. Det dör långt många fler människor i världen av sjukdomar än av någonting annat man kan dö av. I Tanzania (som jag har varit i) finns det vissa städer där hälften av invånarna är smittade av HIV. I Bukoba finns det över 40 000 föräldrarlösa barn p.g.a. AIDS. Tyvärr är Tanzania ur ekonomisk synvinkel helt ointressant för västvärlden och företag tjänar mer på att sälja dåliga mediciner än att verkligen ta tag i problemen med hjälp av bl.a. utbildning så de får helt enkelt dö. Stora delar av Afrika är på många sätt helt bortglömda och undanskuffade och det var ett av skälen till att Hutuerna i Rwanda kom undan med ett rent folkmord så sent som på 90-talet. I USA bränner man miljoner ton med överskott på kött och säd varje år, för att priserna inte ska sjunka, samtidigt som barn svälter ihjäl i Etiopien, Irak, Nordkorea (dit mathjälp sällan kommer fram dock) o.s.v. Sverige, som land kan inte göra så mycket åt de stora sakerna. För att lösa fattigdomsproblemen i världen behöver vi förstås USA, men vi kan göra något. Alla kan göra något. Vi har medlen, det är viljan som saknas. Makt och rikedom lockar alltför mycket. När det blev total ekonomisk kris i Asien, lyckades västvärlden vända det för att det fanns så stora ekonomiska intressen där. Mycket, mycket skulle kunna göras också i andra delar av världen.
Som privatperson kan man göra många val som kan vara avgörande för åtminstone några personers liv. Man kan se till att handla varor som är rättvisemärkta och satsa på företag som kör med fair trade (www.fairtrade.com). Se hemsidan till vänster för tips. Nyligen har IKEA och Adidas fått uppskattning av rättviseorganisationer för att de sköter sig bättre än konkurrenterna på den här punkten. Sämst rykte har Nike (barnarbete under dåliga förhållanden) och nesté (sålde mjöjlsubstitut till mammor), men förhoppningsvis är de på rätt väg. Man kan också välja att ge lite av sitt överflöd (det går även som fattig student att ge lite) till organisationer som gör fantastiska arbeten med utbildning, sjukvård o.s.v. bland fattiga i världen: www.manniskohjalp.se, www.rb.se, lutherhjalpen.svenskakyrkan.se, www.redcross.com, är några tips.
Det allra rättvisaste vore väl egentligen om vi i väst fick leva som u-länder ett par hundra år och lät resten av världen leva i överflöd:-) Faktum är att om folket i Kina, vars utveckling går enormt framåt, började leva som oss så skulle oljan antagligen ta slut typ direkt, köttproduktionen inte räcka till och försurning och andra miljöproblem skulle bli ohållbara. Men varför skulle inte de ha rätt att leva i samma överflöd som vi? Det finns för övrigt medel för att behandla miljön bättre också. Som privatperson kan man förstås handla miljömräkta varor och både när det gäller miljön och fattigdomen betyder det mycket att man bildar opinion och påverkar sina politiker att göra någonting åt saken.
Sedan är det ju bara att erkänna att jag allt som oftast också glömmer bort människorna i tredje världen, unnar mig godis och klagar över hur lite pengar jag får i bidrag. Men ibland slår det mig och mer och mer börjar jag ändå se över mina val i livet.
En anledning till att jag fick den här tankeställaren var nog att jag för ett tag sedan såg den helt fantastiska filmen "crash". Filmen har en sån fantastisk känsla och ett sånt språk så det är underbart. Det handlar om fördomar som vi alla kan bära på och filmen lurar oss många gånger. Den är hemsk, den är mysig, den är otäck, den är sorglig, den är lycklig, den är vacker. Jag älskar människor.Välj att se den här filmen
Så här efter påsk tänker jag lätt på en annan person som ställdes inför ett enormt svårt val. Ett val mellan liv och död.
Våren kom enormt sent i år. Jag var nere i Schweiz på turné i 20 grader, allt utslaget och sol och när vi kom upp i Danmark på vägen hem (och för övrigt fick bensinstopp) så föll det små snöflingor! Men idag är det soligt och varmt. Det är en fantastisk upplevelse man får vara med om varje år. naturen är död, men kommer till liv igen. Allt vaknar upp och börjar andas. Man kan nästan se Aslan som går runt och väcker allt till liv.
Han valde död, men ändå liv.
Kommentarer
Postat av: stina
så sant, så sant. :) ps. lite stavfel har smugit sig in i all hast..
Trackback